Så kan du befria dig själv från kronisk sjukdom och förebygga dina barns sjukdomar:
Kortfattat kan basallergin beskrivas så här: All vuxenföda är artfrämmande. Hos friska vuxna personer omvandlar immunsystemet födan till artegna ämnen och anpassar den till kroppens “egen identitet”. Men hos spädbarn är immunsystemet tolerant, dvs. det fungerar ännu inte, därför ställer naturen artegen modersmjölk till förfogande. När vi ersätter bröstmjölken med annan föda, mest komjölk och mjöl, vänjer sig barnens organism vid den och när anpassningsmekanismen efter några månader börjar ta hand om födan uppfattar immunsystemet de för tidigt givna ämnena felaktigt som artegna.
Spädbarnets immunsystem kan inte ta hand om artfrämmande föda. Bara modersmjölk är artegen. Därför kan de ostörda passera skyddsbarriärerna. Deras falska pass gäller hela livet så att vi dag för dag tillför våra celler artfrämmande ämnen med basfödan, vilket förr eller senare leder till sjukdom. Vi kallar dessa ämnen “basallergener” eller “basantigener”. Vid autoimmuna sjukdomar vänder sig immunsystemet mot dessa artfrämmande ämnen i vävnaden. Det vänder sig inte mot den egna vävnaden. Med basallergi menar vi alltså en sorts överkänslighet mot eller ofördragsamhet av mjölk och andra ämnen som brukar finnas i nappflaskan.
Genom blodet och bröstmjölken kan dessa artfrämmande ämnen också skada fostret, som i sin tur kan bli “basallergiker” t.ex. barn till mödrar med astma. Därför rekommenderar vi alla blivande och ammande mödrar i den nuvarande generationen att hålla “basallergidiet” (utan mjölk, mjöl, jäst och glutamin) och att amma utan tillägg i minst sex månader för att förebygga psykiska sjukdomar, allergier, hjärt- och kärlsjukdomar och andra kroniska åkommor hos sina barn.
Ta hand om ditt barns hälsa redan under graviditeten!
Man kan alltså skapa en friskare ny generation genom att amma alla barn minst sex månader helt och genom att blivande mödrar under graviditet och amning håller en speciell, så kallad basallergidiet. (Utan mjölk, spannmål, jäst och glutamin)
Vi vet att kroniskt sjuka kan bli symtomfria med samma diet. T.ex. brukar allergiker sluta reagera på sina allergener (katter, pollen, mögel, äpplen mm) och patienter med psykiska åkommor (bl.a. psykoser, depressioner, fobier, överaktivitet) bli symptomfria. Rygg- matsmältnings- urinvägsbesvär med flera brukar försvinna.
Vi vet också att många kroniskt sjuka kan bli botade genom en kur med speciella homeopatiska preparat, så att de sedan kan äta vanlig husmanskost.
Teorin om basallergin öppnar följande möjligheter:
- För kroniskt sjuka människor: Att minska lidandet till ett minimum.
- För allergiker: Att bli oberoende av omgivningens hänsynstagande och dyra satsningar i samhället.
- För folkhälsan: Att som japanerna förena välfärd och hög arbetstakt med god hälsa.
- För skolan: Att få lugn och ro i klassrummen.
- För trivseln: Att i likhet med masaierna, som är noga med amningen, få konsumera naturlig fet mjölk. Att alla som vill, kan ha husdjur och ta med dem på resor i offentliga färdmedel. Och mycket mera.
- För staten: Kraftigt minskade kostnader för sjuk- och hälsovården. Enbart psykisk ohälsa kostar nu 40-45 miljarder varje år.
- För arbetslivet och konkurrensen med utlandet: Att öka arbetsprestationen och att minska sjukskrivningarna och s.k. arbetsskador i form av förslitningar och ryggsjukdomar.
- För biståndet: I Sverige är man allmänt generös när sjukdomsgrupper ropar efter forskningspengar. Dessa pengar behövs i andra, fattiga delar av världen.
Invandrare från Asien och västerländska sjukdomar
Teorin om basallergin förklarar också fenomenet att invandrare från Asien brukar utveckla våra kroniska sjukdomar, som är nästan okända i deras hemländer. I den tredje generationen drabbas de i lika hög grad som vi. Detta faktum är välkänt i expertkretsar. I många länder i Asien har man nämligen de senaste decennierna också övergått till modersmjölkersättning, men då mjölk inte tillhör vuxenkosten i dessa länder visar sig deras basallergi först när de börjar konsumera mjölk och mjölkprodukter hos oss. Att vissa invandrarbarn blir apatiska kan ha samma förklaring.
Patientföreningarnas ansvar
Vi måste ställa krav på patientföreningarna. Dessa finansierar sin verksamhet till stor del med våra pengar genom skatter och insamlingar. Det kan t.ex. inte vara rimligt att vi i det planerade allergisamhället skall bidra till inskränkningar av vår egen frihet (inga husdjur, blommor nära allergiker mm) – trots att patientföreningarna i stället skulle kunna hjälpa de drabbade till hälsa i samarbete med oss
Bra att veta
Mjölk- och basallergiker brukar inte tåla getmjölk
Enligt socialstyrelsens statistik för 1995 ammades 1637 barn inte alls och 4026 bara delvis i sin första levnadsvecka,
vid 2 månader ammades 8194 barn inte alls och 11791 delvis,
vid 4 månader 18185 inte alls och 15071 delvis,
vid 6 månader 29435 inte alls och 28355 delvis.
Dvs. mödrarna till 57790 barn hade 1995 behövt kännedom om basallergin för att förstå varför full amning upp till sex månader är absolut nödvändig för barnet.
Det finns många vetenskapliga arbeten och böcker som handlar om att så gott som alla kroniska sjukdomar i grund och botten orsakas av överkänslighet mot ämnen i vår dagliga föda. Ometvetna om basallergin framhåller nästan samtliga komjölk och vete som huvudbovarna. Synsättet kommer från de engelsspråkiga länderna och kallas i Amerika “klinisk ekologi”. När patienterna utesluter dessa ämnen reagerar de på olika sätt, beroende på sjukdomens art och patientens ålder. Somliga blir bra efter några dagar, andra efter några månader. En tredje grupp reagerar först med abstinensbesvär, alltså en försämring av tillståndet innan förbättringen visar sig.
När man har uteslutit ett födoämne, som man inte tål, i fyra eller fem dagar och börjar konsumera det igen, brukar reaktionen bli mycket kraftig under en längre tid och “normaliseras” så småningom.